naaathalieottosson

Började helt okej, jag var med dom jag ville va med, jag hade en bästa vän och livet var underbart de 4 första månaderna.. sen kom det 3 månader jag mådde skit dåligt för den som fått mig o må bra innan inte ville ha nått med mig o göra längre.. o mitt uppe i all den ledsamhet fick jag reda på att Johan var allvarligt sjuk, min värld vändes upp och ner, kunde inte fatta att min livsglädje, han som gör livet värt att leva var så sjuk, jag grät nästan hela tiden och var så rädd att nått skulle gå fel o han skulle lämna oss... sommarn var helt okej, inget jobb så satt oftast uppe vid kartan o hängde dag ut o dag in.. umgicks med vänner som då hade en stor betydelse i mitt liv, jag fick kontakt med den som innan sagt att den inte ville ha nått mer med mig o göra o börja må någorlunda bra igen..men sen kom den dagen jag jag skulle säga hejdå till Johan, när han skulle till sjukhuset och man inte skulle få träffa han på några månader..han och Lola stod på parkeringen och vinka hejdå, då brast de inom mig, visste inte vart jag skulle ta vägen..menmen, som tur är finns ju skype så vi prata ju med dom via de.. hösten kom och jag mådde bra, johan fick komma hem och efter alla om och men mådde han bra och de hade gått bra där nere! Jag hittade på massa saker med vänner och hade jätte kul o nu när vintern kom gjorde vi också många roliga saker, men mitt uppe i allt de roliga gick min farfar bort, han hade kämpat i över ett år, o nu var de hans tur att gå, han har de bättre nu med farmor o hans bror börje, han behöver inte ha ont längre.. 

Så 2014 var ett bra och dåligt år, många tårar men också många skratt, nu är de 2015 och finns så mycket jag ser fram emot i år, träffa johan, 18 år, körkort.. finns massor.. hoppas bara allt går som jag vill att de ska!